Rock of Ages
Sommartid
sätta ner foten och slå näven i bordet
Jag förstår inte hur man kan vara så okänslig, jag vet vem DU är som sitter bakom skärmen & kommenterar min blogg och mina inlägg. Har du inge liv? DU sitter i precis samma sits som jag, blivit utkastad av ditt egna kött och blod, blivit sänkt pyskiskt osv och ändå sitter du & kommenterar saker som "drama queen" mm. Hur tänker du? Varför läser du ens min blogg & varför kmr du inte till mig i verkligheten, tycker sådant som detta exempel på människa har är ett vidrigt beetende. Att jag ens ödslar min energi på att skriva detta men faktum är att precis som denna människa finns det flera exemplar till som sitter bakom en skärm och trycker ner andra. Inte just här på min sida men sådant förekommer överallt, nätmobbning, näthat osv.. Det är inget jag accepterar och som sagt jag är emot all sorters mobbning och är så trött på sådant. Du/ni som håller på såhär borde skämmas, osäkra människor som måste trycka ner andra för att själva må bättre. Men min fråga, tror ni verkligen att du/ni vinner något på att sitta via en skärm och skriva skit saker till andra människor?! Jag har verkligen NOLL tolererans på erat beetende och här har de inte förekommit något grovt. Men om du/ni kan sitta här och skriva, var sitter ni då mer och skriver någon annanstans??? Även om det är små saker som förekommer då och då ska man ändå sätta ner foten och slå näven i bordet, DE RÄCKER! Åter till dig som suttit idag och kommenterat; jag har fakta och bevis på vem du är, kommer blocka din IP nästa gång något liknande förekommer + att jag kommer ta detta med dig som man säger face to face.
Diary
Innan ni börjar läsa så vill jag bara meddela att jag absolut inte vet var jag vill komma med inlägget men eftersom de är min blogg och det är en del av mig, som en dagbok med annat trams så är det upp till er om ni vill fortsätta, för jag har ingen aning om var jag vill komma med detta inlägg med jag känner att jag måste skriva av mig lite..
16 jävla år- borde ju vara en av dem roligaste åldrarna att vara, säger många vuxna iaf. Kan inte hålla med även om jag önskar.. Under mina 16 år har jag levt i en otrygg miljö, jag har bla levt med en far som fram & tillbaka stuckit ur mitt liv och lämnat djupa sår av alla händelser när han kommit och gått. Jag har levt med vänner som valt drogerna och vänner som ringt när dem stått på tågspåret, alla har sina problem men mitt i allt har jag blivit som en magnet för allas problem. Jag har levt med en släkt som i princip hatat varandra, jag sett på våld, alkolism och drogmissbruk. Jag har stuckit flera gånger, jag har svajat mellan liv & död. Jag har fått gömma mig, fått samtal att någon vill göra mig illa, fått sticka i en bil för att någon var misstänkt för att ha beställt gevär en kväll och skulle skjuta mig och min omgivning, jag har levt med polis, ambulans och sjukhusvistelser. Mitt liv har och är galet, man kan aldrig vara lugn för det är jämt bråk och problem. Socialen, polisförhör, psykiskt och fysiskt våld, blivit filmad i underkläder mot min vilja som spreds och killen jag trodde jag gilla hånade mig för det och tyckte det var roligt. Jag har fått bo oss andra för att klara mig, samtidigt som alla problem runt omkring ska man leva med annat som kommer med tonåren som blir ytterligare en tyngd. Alla idealer och annat som påverkar en och alla problem på det- klart att det skapar men, tablett missbruk, ätstörning och annat. Man kommer inte ifrån problemen ren, jag är ingen suuuuper hero även om jag tror det ibland. Man blir kall mot vänner, familjemedlemar och människor runt omkring, man låser in sig och håller allt inom sig. Man vet inte på vilket ben man ska stå och hur man ska klara sig. Jag går inte ens in på detalj på allt som skett i mitt liv, men man blir ständigt utpekad, folk tittar, sprider rykten mm- hur mycket ska man behöva ta? Alla krav, allt är krävande och allt måste man försöka klara av. Många går ovetande och förstår inte mitt beteende, jag går på en tunn tunn lina och vad som helst kan hända. Man klarar inte hur mycket som helst och det finns inga garantier på att man klarar sig levande. Det finns ett slut på allt men jag har alltid haft mina drömmar som en riktlinje vilket hjälpt mig vidare, vissa dagar är jag riktigt svag och vissa dagar är jag stark. Det finns ingen som förstår och jag vill inte jämföras eller bli utpekad som ett wierdo. Jag gör allt mitt bästa för att klara mig, för att ta mig vidare i livet. Jag vet inte när jag kan börja leva, jag drömmer varje dag om ett liv med lugn och ro och utan problem. Det är allt jag vill och jag vill inte att folk ska tycka synd om mig för det är det värsta jag vet, jag vill att folk ska se vad jag klarat och vara stolt över mig istället.
- Ett barn slutar aldrig älska sina föräldrar, dem slutar älska sig själva.
Happy Satursuneastday
Idag är de påskafton och har lite planer, vad ska ni göra? GLAD PÅSK!
Fredagsbarn
Men nu ska jag äta lite frukost, ett kokt ägg & ett glas vatten och sedan dra till GK och ta en löparrunda, se ya!
Bild från dagen då förhandsvisningen av Croodarna var som jag bjöd med
tjejerna på, sjukt rolig film!
100 dagar
. Idag har jag blivit bjuden på både tjejmiddag, fester och dejt men jag backade allt & stannade hemma, ville inte göra någon ledsen och dessutom kom alla syskon hit idag och de är ju roligt att alla är samlade och umgås! Peppad inför morgondagens träning då jag även ska börja ta ett piller var dag från burken nedanför i bilden i 100 dagar, inte för att jag tror på sådant men pröva kan man alltid göra. Jag fick ju med den i goodiebagen så kanske den hjälper mig som bär på massa brister!
FEM MÅSTEN I VÅR
Prova på Sexy Lip läppförstorande Lip plumper- Crazy but fun.. 
Jobba.. Shoppa vita jeans & fler hattar Fixa håret!!Satsa på träningenBlondinbella & webbshop
ONE WHEY
fyndat på Dm retro
Hade gärna shoppat mer men det var så himla trångt & alla var så desperata men ska självklart dit igen, super roligt att dem öppnat en butik. Dessutom så i min goodiebag fick jag massa presentkort och 25% rabatt på nästa shopping i deras affär!!
Wake up and go for a run
Jag vill även tala om att det är bra att åsikter skapas och åsikter får alla ha, reaktioner är alltid kul. Men som sagt jag har alltiv varit emot mobbning och kommer aldrig stödja det, jag vet vad som är rätt och fel & det går jag efter. Sen vilka jag umgås med och inte har ej med saken att göra, är dem trevliga mot mig är jag trevlig tillbaka. Men om jag märker av att ngn av mina vänner beter sig illa på något sett mot ngn annan så är det en självklarhet att man säger åt dem och står upp för sina åsikter och på vad som är rätt & fel. Sen om dem ogillar mig efter det, ja då får dem göra det. Och visst misstag gör alla men alla har vi ju ändå lärt oss sen barnspel hur man ska bete sig mot andra?! Inlägget nedanför, jag menar inge illa mot min klass eller ngn annan, utan jag menade att min uppfattning har ändrats och dem är trevliga men vissa saker går överstyr i min klass och det klart man blir förbannad och besviken när folk har varit en person och sedan efter ett tag ändrar om sig till någon helt annan och gör andra ledsna och utstötta. JAG ÄR EMOT MOBBNING OCH KOMMER ALDRIG STÖDJA DET! Och det är ju även så att alla går inte ihop och gillar inte varandra men man kan ändå visa RESPEKT, det är ju som att ha börjat om på dagis. SKÄMS. VISAR DU RESPEKT MOT MIG SÅ KAN DU FÖRVÄNTA DIG DET TILLBAKA.
Allt om skolgången och valen..
Svaret på frågan varför jag bytte från Nv till djur.. Jag vill fortfarande läsa naturvetenskap men just då när jag började funkade de inte. Mitt liv blev mer & mer kaotiskt och studierna gick inte ihop med mitt liv. Det skulle inte finnas en chans till att klara utbildningen så som mitt liv såg ut då och det var tur att jag bött med tanke på hur mitt liv har sett ut efter det. Jag är jätte ledsen för det eftersom det var mitt val och de jag ville satsa på men jag bött även av anledningen att det skulle bli lite lång tråkigt att endast sitta i skolbänken utan någon praktik på övriga linjer som de finns. Jag vill ut, knyta kontakter & upptäcka saker och ting. Men gymnasiet som jag gick på då heter SES och det var en jättebra skola och allt men som sagt jag har fortfarande kontakt med flera av personerna i klassen & hade mitt liv varit annorlunda så hade det funkat.
Jag hann gå en månad på SES, eller aa jag var även där borta rätt mycket mot slutet för som sagt problemen tog över mer & mer. Jag kände då att antingen hoppar jag av skolan helt eller så byter jag till en annan linje och med något som jag älskar och vet att jag lätt som plätt kan klara av. Och självklart just då var valet att börja på ett annat gymnasium på en annan linje och då valde jag Djurgymnasiet med inrikting djurpark/sällskapsdjur. Men även där var jag borta nästan hela förra terminen, gick på möten, polisförhör och vice versa men mina mentorer visste på ett ungefär vad som hände.. Eftersom jag varit borta mycket har de resulterat att jag missat en hel del och det har varit extra jobbigt då även skit snack om mig & mitt liv började spridas, folk hittade på anledningar till varför jag var borta och dem betedde sig allmänt sviniga. Jag har fortfarande inte ställt dem mot väggen för låter karma sköta det, haha. - Orkade inte slösa den lilla energin som jag hade då på osäkra människor som inte har något annat liv än att prata om andras och dessutom så vet jag det mesta om deras bakgrund och får väl ha lite översyn på deras beteenden, eller? Nåja tillbaka till min skolgång..
Jag har aldrig varit så dålig som jag varit nu i skolan, men hmm om man tänker efter jag kan inte vara överallt och jag är 16 snart 17 år och det jag gått/går igenom ska ingen behöva göra! Men när jag talade om för min omgivning att jag ville byta linje från Nv fanns ingen vid min sida som supportade mig, alla såg ner på mig som om jag var en misslyckad och dum tjej. Men jag visste vad jag ville och jag visste även hur min skolgång skulle sluta om jag inte gjorde något snarast så jag bött och sket i resten. Det var det bästa valet jag någonsin kunde göra och idag inser dem runt omkring mig det också, men som ni kanske förstår.. inte lätt att stå ensam och nertryckt. Men nu har jag tagit mig igenom veckor efter veckor och jag försöker förbättra mig och se framåt, jag tycker jag lyckats helt okej ändå men tanke på allt som varit och är och jag tänker inte ge mig nu.
Skolan är toppen bra, sköna lärare och trevlig atmosfär att studera i även om min klass inte varit den lättaste att gå i då skitsnack, mobbning och osv sker men jag skiter fullständigt i alla hys. När jag började trodde jag dessa människor skulle vara ödmjukare och lojalare men min uppfattning har visat motsatsen på mycket, man ska passa sig för vem man pratar med mm.
Back to school, nu efter påsken har jag mycket att ta tag i- efter att jag fått beskedet i går att jag har F varning i en kurs pga min 43% frånvaro så förstår ni, har en del att ta upp men det blir inga problem.. Det är egentligen så himla enkelt men när man inte är i skolan så är det svårt att få något gjort. Många ämnen har gått bra så som sv och skrivämnen eftersom de är min starka sida. Men de har varit svårt, har slängts runt över allt och inte haft någon ro men ett annat besked jag fick i går är det nedanför och ni ser det har jag fått då jag gått nu i skolan.. Jag kan om jag vill och om jag går i skolan, så nu efter lovet så är det bara att kämpa in i det sista till sommarlovet och har lovat mig själv att jag inte ska vara borta alls dem sista 9 veckorna nu, men om det är tandläkar tid och så det räknas inte som frånvaro då jag har sjukintyg. Det jag menar att även om de är tufft och jag är hur trött som helst så ska jag slita mig upp ur sängen och gå dit.
Jag vet att jag ska studera natur efter gymnasiet och jag vet på ett ungefär vad jag vill arbeta med i framtiden men jag låter nu allt stå öppet och saker kan förändras MEN förändrigar betyder inte alltid något dåligt tänk på det.
PÅSKLOV
Men nu är det påsklov och ska bara fokusera framåt, plocka fram allting positvit- Jag fick ju även veta något bra idag, ( mer om beskeden återkommer jag till i ett annat inlägg senare. ) Hur som helst, detta lov ska jag ha roligt, njuta, umgås med vänner, gå på partaj och vice versa.
Det är bara att samla på sig energi och ta fram den drivna, ambitiösa lilla E igen- var hon nu tagit vägen?
Tur att jag fortfarande har kvar mina positiva sidor, haha.
Nej men nu ska jag ta tag i 3 inlämningar och sedan njuta av första kvällen på mitt påsklov och vad kan inte vara bättre med att ta ikapp PLL?
Vi hörs! Ps. Fick en fråga förut om hur jag fixade så att jag får mitt hår så lockigt (afro) som på bilderna och svaret på frågan; jag sover i flättor så nu vet du/ ni.
Mer om gårdagen ---->
På plats befann sig såklart Dennis, men även bloggaren Nicky, Annica & Marcelo från big brother och massa andra. Alla var verkligen hur trevliga som helst, verkligen fint bemötande.
* Dennis var hur snygg som helst, hehe
* Annica var verkligen trevlig & pratglad
PS. Lite lagom sliten & kall på bilderna?
Dm retro butiksinvigning
Inför lovet & annat blaj
Yes är inte ens nervös, med det borde jag vara eftersom jag inte tränat eller förberett mig men en spontare funkar de med. Jag menar jag vet vad jag ska prata om, gjorde klart allt idag och det är ganska simpelt så förhoppningsvis inga problem. Som ni märker, jag har börjat röra om rejält i kryttan & fokuserar på annat men efter lovet då jäklar, de sista veckorna, paaaang booom- PLUGG & PLANERING! Samtidigt som jag på lovet ska gå på galna fester, umgås med vänner, träääääna, gå på intervju och allt möjligt så ska jag även ägna tid åt studierna, ska ha 2 hemma plugg dagar då jag ska fokusera på:
*Fixa sv grejer inför nationella+ bokrecention
Ja ni märker ju, finns en del att pyssla med.
Nåja ska nu fixa en sak med kameran som ska med imorgon & sedan blir det sängen, har ju som sagt sovmorgon i morgon men lovat syrran att göra gooo frukost till henne imorgon + att jag vill slippa stressa så tidigt blir det ändå, natti. ♥ Mina val
Åter igen, jag är inte perfekt. Jag gör misstag, jag gör fel val & jag klantar till det. Precis som imorgon kommer jag göra val som kanske kommer få konsekvenser, jag kommer prioritera fel och kommer att få ångra det. Men fortfarande jag är medveten om vad jag gör och om vad som kan ske, jag behöver lixom inte 10000 extra mammor som ska tala om för mig vad som är rätt och fel eller tala om för mig varför jag inte ska göra si eller så & tvärtom. Jag är medveten om att de bara är för att folk bryr sig, omtanke som det kallas. Jag vet att om jag ringer & avbokar intervjun så kanske jag inte får komma tillbaka men det kanske är lika bra? Att jag skolkar från skolan för att gå på ett mode event & köa 6 timmar för shopping, jaa då är det mitt val. I mitt fall anser jag att jag är så pass mogen att jag kan stå för mina egna handlingar & jag kan ta hand om mig själv precis som jag gjort i mina 16 år. Shiiit vad trubbel hon ställer till sig.. MEN HERREGUD MITT LIV MINA VAL, LÅT MIG VARA!
Att hoppa över en halv dag från skolan för att ha lite roligt ( gå på mode event, köa & shoppa ) har väl ingen dött av?! Dessutom de är ingen vanne sak och inget som direkt kommer upprepas! Folk ska överdriva allting så mycket, men tar det bara chill så ska ni se att allt löser sig.
Jag ser bara mode
Svar del 2 i Q/A
1. Går du på någon sport? Nej, men ska börja till hösten på fridrott.
@Huvudet i sanden
Samma sak gäller människor som ska försöka vara så perfekta som möjligt eller försöka göra andra så perfekta som möjligt. Folk får ofta den uppfattningen att jag är det där ängla barnet som aldrig gör något misstag, sköter mig galant och blablabla..
Vill ni verkligen veta sanningen? Häng med mig........ Jag är precis som alla andra tonåringar, kan vara väldigt slarvig, skiter full komligt i regler rätt ofta- gör som jag vill. Jag har rökt,festar, provar på saker och habla habla. Möter någon mig på en fest och ser mig hålla i en flaska eller vara besrusad är den vanliga kommentaren " Gör du sånt?" Men hallå? Gör det mig till en sämre person för att jag dricker? Röker? Går på fester? Ni får göra de men inte jag?! Hur kommer de sig lixom.. Alla ska jämt försöka skydda mig och har själv blivit så påsistone, låst in mig. Jag kan vara den snälla, rara gulle flickan men även vara den crazy bruden som lever mitt liv utan andras regler. Jag HATAR ordet perfekt.
Jag träffar fel människor, hamnar snett- MEN jag vet konskvenserna för mina val. Jag kan säga jag är mer medveten om saker & ting än vad jag borde vara.. Det är som om jag lever 2 liv, döljer massa saker för jag vet hur folk skulle reagera, iam not stuppid. Jag som sagt är medveten om allt, ciggen släppte jag för månader sen, uuääk bara äckligt och alkohol gör jag som jag vill med. Droger? Big no men man kan aldrig veta, ung dum och trubbel. Ibland fuckar jag upp det med flit för att folk ska fatta att även jag inte är perfekt, folk verkar få den uppfattningen för att jag inte är öppen med saker & ting.
Träffar helt fel killar, upps.. hur var det ena var drogmissbrukare, någon som visste? Naaaj naaj naaaj. Det är väl också felet, dras åt fel personer. Bara för att jag umgås med folk som gör sämre saker så betyder det inte att jag väljer att gå samma väg. Även jag kan fuuuucka ur.
Men hur som helst, jag är skötsamm, tycker skolan är okej, gör mitt bästa för jag vill ha högsta betyg i allt. Jag gör mina studier, städar mitt rum och åå ni ska bara veta hur mitt liv ser ut. Så som ni fattar jag är rätt bra ändå och föresten innan jag avslutar så vill jag försäkra er alla som läste detta och säkert blev oroliga och jag vet inte vad JAG GÅR INTE PÅ DROGER, RÖKER INTE LÄNGRE. Jag tog saker & ting som exempel, puss.
Ps. Men man kan aldrig veta vad som skall komma ske.. Samma tjej men något tuffare attityd än förr och växt till sig något med åren men annars samma gamla ambitiösa och drivna tjej så dont worry.
Tattos
Svar del 1 i Q/A
1. Närmaste vän/vänner? Jocke, Anna, Minna, Julia & Bromwel.
2. Några syskon? Hur många? Jag har 2 st riktiga, en lillasyster & en storebror, men även 4 bonus..
3. Favoritsysselsättning? Blogga, skriva, träna mm
4. Fritidsaktivitet? Sedan när? Ingen just nu, men till hösten så blir det förmodligen fridrott.
5. Framtidsplaner/ utbildning/jobb? Acting school, studera till läkare/ veterinär? Jobba som volontär.. ( jag vet inte riktigt nu men något åt de hållen ). Jag vet även att jag inte kommer att stanna in Sweden.
6. Något du jobbar för att uppnå?Jag jobbar med att få upp betygen i skolan efter att ha missat nästan hela förra terminen och osv.. (Är godkänd i allt MEN satsar högre nu när jag går i skolan). Egentligen så är det hur enkelt som helst, men i guess att de lata i mig kommit fram och allt vid sidan om tar så sjukt mycket energi och gör att jag inte orkar men ska fighta mig igenom det, come on! Jag jobbar även med att uppnå resultat i träningen..
7. Favoritmat/dryck? Som säkert vet så gillar jag inte att äta MEN jag vet att de är ett måste mm.. Om jag måste välja så blir de nog vegetarisk tacos & dryck vitamin well.
8. Favoritfärg/färger? Jag gillar alla färger, så det beror från dag till dag!
9. Musikstil/favorit grupp/artist/sång? Har en blandad stil, lyssnar allt från hårdrock till Thomas Di Leva, Miss Li, Caroline af Ugglas till mina idoler Pink & Britney Spears. Har även en för kärlek till Magnus Uggla, Bon jovi osv.. Haha så jag lyssnar typ på allt!
10. Något meningsfullt för dig? Mina djur, dem är allt för mig.
11. Vad är den viktigaste egenskapen en vän ska ha och vad är viktigast att en vän inte har för egenskap? Ärlighet är nog den viktigaste egenskapen hos en vän & viktigast att en vän inte har är falskhet.
12. Vilka bloggar läser du dagligen? Nickys.se, Kenzas.se & Nellieberntsson.se !
13. Vilka bloggar fastnar du för? Svår fråga, personligheten i bloggen, hur den skriver och lite vad den skriver om..?! ( Även bilderna gör så att man får intresse..)
14. Hur många unika har du? Frågor som denna och har du förlorat oskulden mm kommer jag inte svara på. Det är privat men jag kan säga att jag är nöjd men mina unika!
Hoppas ni är njöda än så länge, fler svar på era fråger kommer upp under dagen och eventuellt imorgon?! NI är hur gryma som helst, puss.
Bloggare+mobbning
Jag tycker det är så otroligt löjligt hur mycket uppmärksamhet vissa bloggare får för nada, jag anser att mobbning är något som man absolut inte ska blunda för men när vissa bloggare ständigt uppdaterar inlägg om hur mycket dem är emot mobbning och habla habla undrar jag hur dem tänker.. ?? Efter varje inlägg dem gör blir det fiasko, i kommentarerna, på instagram, fb och annanstans på internet trycker dem ner sina läsare och andra fd vänner. Ingen är perfekt men det sänds så fel signaler, dubbel moral. Jag blir äcklad, oavsett om man är famous eller inte skriv inte att ni är emot mobbning när ni inte kan stå för det. Det är bara pinsamt, jag tror inte heller att bloggvärlden kan förändra så jätte mycket all by their self eller ta bort mobbningen som dem ständigt snackar om. Jag läser ständigt långa texter om hur folk är emot det, hmm skriver man det för att själv verka bra bara? Jag tror inte på långa texter utan på action. Om jag skulle skriva att jag är emot mobbing, var gör det för skillnad? INGEN. Folk måste börja agera på riktigt och inte bara skriva och prata om det, mer om detta tomorrow.
Ps. Är så otroligt trött & har en bråkig huvudvärk så går nog till sängs, förlåt förlåt förlåt men imorgon kommer svaren upp på frågestunden istället. Natti
E`s Adventures in Wonderland
Hey på er, allt bra? Jag slits med huvudvärk men annars är allt galant! Skulle träffat J, festat osv idag men naaah hela skaran är i huset mm så umgås med dem. Därav de var tur att jag inte drog ut med tanke på huvudvärken som kommit.
Annars då, joo ska få åka med min brors student flak på hans student typ för dem har så många, lyyyycklig tjej. Shit alla håller på att bli så stora, jag fyller 18 nästa år, ska även börja övnings köra nu, mina vänner & syskon tar studenten, lixom STUDENTEN!? Min lillasyster växer även hon, ojojoj.
Igår hade jag möte med A vilket gav nooothing, är så oerhört trött på folk som försöker förstå sig på mitt liv & mig. A är verkligen go och stöttar men får inte så mycket ut av samtalen, men ska fortsätta gå för jag vet att jag behöver det. Men saken är att folk är så blinda & döva, det är som om jag lever 2 liv- sjukt.
Hade även idag ett snack med K då vi kommit överens om riktigt nice grejer, woho iam a wild one och häär kommer jag! Nästa vecka kommer bli suuuper, Dm retros butiksinvigning, intervju mm.. LOVE♥
Black and deep
Top från Lindex // Jeans från Hm // Jacka från Hm // Svart ögonskugga mm..
gooodmorniiing
Morning, solen skiner på kor & kaniner.. haha lixom vaa?! Något som en gammal pedagogisk lärare alltid sa när solen sken som jag hade när jag var yngre.
Hur som helst, lat lat lat.. sitter här i min säng med magen tom och rastlös fast jag har sissådääär 100 saker att göra, typical E. Klev upp vid 9 och tog min vovve på en solig promenad och sedan gick jag i säng igen, varför?! Jo, för att hela natten var det liv huset. Hög musik, skratt och massa snack, själv gick jag i säng 12 men vaknade vid 3 av allt ojud som gett mig huvudvärk och sedan har jag legat vaken från och till och hoppats på att dem skulle lägga sig vilket dem gjorde vid..... 6?!?!
Nåja, ska ta tag i denna lördag och hoppa in i duschen & fixa smoothie och svara på frågestunden, tjao.
Kikar in
@suuupeergirrrl
Hej du Anonym! Jag tog bort ETT inlägg & det var de som var postat sent igår men annars så behåller jag numera mina inlägg och varför jag tog bort inlägget var för att jag inte vill ha det.
Annars då hööörrrni, bloggar på ny en ny portal & trivs än så länge! Men styr upp här med, lämnar er inte än, promis <3.
Hur som helst, I`m so excited! Känns verkligen jätte skönt att jag har mina vänner som stöttar och tror på mig och mina crazy ideas! Under en veckas tid har jag hängt med i Elsas mode, en debut av Sofi Fahrman och de är den första boken i en triologi om Stockholms modevärld. Helt fast, levt inne i boken- Jag E.
Nu ska jag duscha & sova, see ya tomorrow- @suuupergiiiirl
Flipp eller flopp? Gårdagen
Well hello.. har tänkt uppdatera er men annat har kommit i krokarna. Gårdagen blev i allafall super mysig då jag bjöd med mina giiirls på en förhandsvisning inne på Stureplan. Flipp eller flopp? Enligt mig blev det flippflopp- alltså sådär… Men filmen var rolig och att spendera tid med vännerna betyder allt då jag sällan påsistone pallrat mig ut.
Vi gick även inne i Sturegallerian, snygga kläder men goosh vilka snobbar till människor.. På tunnelbanan påväg hem såg vi även D.Paris som satt snett bakom oss, hihi han var bussy med sin phone annars hade jag nog gått fram och pratat med honom.
Han är ju för skööön, han medverkade i samma program som min ”syssling”- min mammas kusins dotter Paulina.
Har så mycket jag vill skvallra om & berätta men får ta det senare, se ya! <3
In mot city
För mycket bedövning
Jag & mina girls tonight, föresten godmorgon! Är inte i skolan idag, haft andningsbesvär, skakningar och vaknade dygn blöt imorse mm, reaktion efter tandläkar besöket igår. Jag fick flera sprutor ( bedövning ) in i munnen och efter de så fick jag starka reaktioner så antagligen blev det för mycket för lilla mig. Men jag är på bättrings vägen, vilket är tur eftersom jag ska bort på bio, dock så har jag skakningar och illamående kvar men de försvinner nog allt eftersom under dagen. ♥
Jag i ett nötskal
Alltså för att summera denna dag kort så har den varit riktigt go om man tar bort besöket hos tandis, snöstormen & onödiga tjurigheter från andras sidor.
Let`s sätta fokus på de positiva nu; skolan hade bara en massa chill lektioner, fått 4 biobiljetter av blogg.se till en förhandsvisning på Croodarna imorgon- AWESOME! I samma veva fick jag ett samtal från ett arbete jag sökt, dem ville att jag skulle komma på intervju. Vi bokade en tid på tisdag nästa vecka kl. 17 och direkt efter vi lagt på så minns jag att jag hade bokat något annat den dagen- DM retros butikinvigning hade jag ju tack JA till.. lixom jag i ett nötskal, men ska ringa tillbaka imorgon och flytta på intervjun, hehe.
Det är så nice, nu mot våren börjar det ske en del- en massa event att skutta runt på! Bla så kommer jag den 27 april befinna mig i Södermalm på Top model eventet med ett par vänner, ska ni dit? Kanske syns vi då, love to you all sweeties! <3
Vissa dagar blir bättre än andra
Min dag har varit rätt skön men ändå jobbig, mycket saker vid sidan om. Slutade en timme tidigare för en sväng till tandis och ojojojoj vad det gjorde ont, inte ens bedövningen tog på mig trots flera sprutor. Kom hem halvt dyster och så, jag sätter mig vid laptopen för att kolla mailen och gissa?! Fått 4 biljetter till en förhandsvisning/premiär imorgon på en film som ska vara grymt rolig! Denna dag har varit underlig men ändå lett till något bra, ibland har man allt tur.
Nu ska jag fixa lite saker, återkommer latero!
Provar annat
Monday- FIORELLI
Min röda lilla skatt
Idag bär jag till min outfit min röda lilla skatt, fiorelli. ♥ Jag har precis slutat & tar det lungt med My innan vi ska bege oss hem på varsitt håll. Kvällen bjuder på ett styrkepass och en löprunda, äntligen säger jag bara! Mer uppdatering senare, kram.
stereotyperna
Samtidigt är det vi människor som upprätter håller systemet genom att vara stereotyperna. Robotarna som går till jobbet 8 timmar per dag om inte mer, jobbar på obekväma arbetstider och får knappt en spänn eller ett tack tillbaka.- Livet går åt till att jobba, äta, sova, dö typ?!! Och inte bara de dessa värderingar som skapar ett stressigt och ohållbart sjukt samhälle. Vi ser på tv:n och hör ständigt om hur folk svälter ihjäl i andra länder, Sverige skickar pengar till andra länder som sedan ändå inte låter pengarna gå åt de saker som det ska, vi pratar miljoner kronor som Sverige skickar varje år. Men om att ta hand om sitt egna land främst verkar inte finnas på kartan, hur tänker regeringen? Hur tänker Sverige? Vad tänker folk med? Det är en så jävla sjuk värld. Vi måste bli förändringen i världen som vi själva önskar. Innan vi kan förbättra någon annans liv, land så måste vi först göra förändringen där vi själva är. Vårt system kommer inte hålla i längden, vi ser ju vad som händer, utbildningen i skolorna blir sämre, arbetslösheten ökar mm- listan är låååååång.
Jag är trött på det här systemet och jag tror alla hjärtan kräver och behöver en förändring av det ekonomiska systemet. Det finns inga som kommer orka i längden, titta bara inom vården hur det ser ut.. skratta eller gråta för att det är så jäkla patetiskt hur världen blivit, dvs inte bara lilla Sverige utan även länderna runt omkring. Jag skäms över att vara människa.
Alltså jag är en godhjärtad person; jag menar det är verkligen jätte fint att hjälpa andra länder som har fattigdom och att vi hjälper invandrare och ger dem det mesta GRATIS och serverat.. men varför ska dem få det gratis när vi i vårt egna land får kämpa häken av oss dagligen & de räcker ändå inte till mat, hus, hyra. Det är bara så jäkla konstigt. JAG ÄR INTE RASIST, men det börjar bli för mycket av allt ge och ge utan förändring!!!
Jag ställer mig även frågan; Varför ska vi SVERIGE ändra våra regler och traditioner för att invandrare flyttar hit, varför ska vi rättas oss efter dem? Det borde ju vara tvärtom. Skulle vi åka till någon av deras länder, inte fasiken skulle vi få bygga en kyrka, byta ut deras regler mm?! VI är för snälla och för puckade, jag älskar alla människor oavsett hudfärg och ursprung men jag fattar inte varför allt ska ändras om inte vi får ändra någon annanstans. Jag vill ha fred och jag vill att vi människor ska bli mer anpassningsbara, det här funkar inte. Om ni kommer till Sverige, dvs flyttar hit och vill ha jobb, bilda familj mm då får man faktiskt ta och lära sig svennebanan språket, du får slänga din lat het åt sidan och skaffa dig en utbildning och ett jobb istället för att göra våra gator ännu mer osäkra med våld och kriminalitet. När man ser hur världen ser ut idag, förstår man att man behöver göra nånting- Inte bara Sverige utan hela världen, låt oss gå ihop som en enda stor familj och göra världen till en bättre plats med tillräckligt men pengar, jobb, bra utbildningar, frisk hälsa- U name it.
Skippa rasismen, vi alla är unika på våra sett och bara för en komprimiss så lovar jag dig att dit ursprung, hudfärg eller annat du oroar dig över kommer inte att försvinna. Varför så rädda för att gå ihop och göra världen till en bättre plats?
Ps. GLÖM INTE FRÅGESTUNDEN HÄÄÄÄÄÄÄÄR & ös in era åsikter chickens ;)
Ungefär som en maskros kan växa upp genom asfalten
Happy St:Patrick's day!
Godmorgon, ska strax hoppa in i duschen & sedan ska jag sätta igång med skrivandet ute i solstolen, hääärligt. Glöm inte bort frågestunden här under- roligt med frågor! Igår fick jag även ett samtal som jag måste dela med med mig av; Sjukt hur vissa vuxna resonerar och förbaskat vad irriterad jag blev.. suck.
Mars frågestund
Hi guys! Tänkte köra på en frågestund, svarar någon gång i veckan. Vad vill ni veta? Förr handlade min blogg rätt mycket om åsikter och var lite mer personlig så tell me, vad vill ni läsa mer om? Svarar kanske i ett videoinlägg..?
LÖRDAG 16 mars
Osminkad & sliten tjej från morgonkivsten med lillsyrran på ett hörn. Har precis stoppat lite mat i magen; äta bör man annars dör man- så var det ja.. Ska nu städa och därefter göra 2 st viktiga uppgifter och sedan ägna tid åt mitt skrivande till.. ? Det får ni se sen. Puss
Inga bakslag, inga stop
Inga bakslag, inga stopp- känner mig som en ny människa, haha. Ska nu ta en lång promis med vovven och därefter fixa mig för denna härliga, soliga lördag!
Bloggisen
Fashion; To days outfit
Att vara stark & finna trygghet
Ärligt svarat så vet jag knappt själv, men det började väl under min födsel då jag höll på att dö. Navelsträngen var lindad runt min hals ett antal varv och jag fick åka in och ut in i min mamma, haha låter så fel. Fick lixom min första fight direkt, att härda ut medan läkarna skulle försöka hjälpa mig och överlevde det gjorde jag allt.
Men jag kommer från svåra förhållanden där man mer tryckt ner varandra än att peppa varandra. Där avundsjuka, tragedier och elaka ord varit största delen av uppväxten, ordet kärlek har alltid funnits men hur väl man tagit vara och visat respekt och hjärtlighet mot varandra är en annan sak. Blivit stark i mig själv för att det varit min enda utväg, att även försöka hitta en trygghet i sig själv har jag varit tvungen att göra, för ingen annanstans kunde jag få den ifrån. Mitt liv har alltid varit lev här och nu eller dö imorgon. Även umgåtts med kompis kretsar där man även där ska försöka trycka ner varandra så långt som de bara går, det har aldrig varit min grej så snabbt blev jag offret för dem. Om jag säger såhär, jag är hellre ett offer som folk kastar skit på än en människa vållande till någonannans död eller ärr för livet.
Min enda utväg för mig har varit att bygga en mur, en mur som ingen annan ska få ta sig igenom. Muren som är mitt skydd, min trygghet i livet. Där av har jag väldigt svårt att lita på andra människor, jag har haft svårt att prata. Jag har dragit mig undan och gått som en tickande bomb, dag ut och dag in. Det finns människor som jag direkt fattat tycke om och som jag vet att jag KAN vända mig till men för min mun har det varit som ett lås. Jag har försökt men de är först nu jag faktiskt tagit emot hjälp, under mina år i grundskolan så har verkligen andra människor kämpat med mig och verkligen visat att dem finns & försökt göra allt dem kan som står i deras makt. Men jag kom in i en period där jag stängde av helt, döljde känslor, jag drogs till dumheter, jag blev aldeless iskall som person. En väldigt djup period- 7 till 9:an och till slutet av sommaren 2012. Jag höll på att tappa vetet, jag sa till min mamma men spruttande tårar ner från min kind- ”Jag kommer åka till mormor, mitt liv är slut, jag klarar inte det här mer.. ” – Får rysningar bara jag tänker på dem åren, så nära var jag, flera gånger, så många gånger jag stuckit. Alltså det är galet att jag står här idag, förstår det egentligen inte.
Jag får än idag tacklas med folk som borde vara mig närmast säga till mig hur dålig jag är, misslyckad mm och jag vet inte på något sätt har jag alltid haft mina drömmar som en riktning och tagit in de dem sagt som peppning till framgång. Det jobbigaste i mitt liv är inte alla händelser och allt, utan de är att jag aldrig haft någon, någon som är en vuxen och det gör ont än idag. Och ta det inte fel, min mamma är världens bästa men det finns djupare saker som bärs på och där av gjort allt splitter.
Så svaret på frågan är att jag inte vet.. Kanske har jag haft som änglavakt eller så har jag bara haft otroligt med tur? Vad tror ni?
Krigare
Hey guys! Sov endast 4 timmar inatt, suck (skolarbeten).. Men trots de så har jag varit pigg, glad och dagen har flyttit på bra! Haft mycket roliga vikarier idag, dog nästan av skratt tillsammans med Sara under idrotten.. haha. Härligt att se att vi människor är så olika och charmiga på våra egna sätt, kom ihåg du är unik precis som du är.
Mycket har rubbat min balans i huvudet idag, både bra och dåliga- känner mig mest förvirrad men ändå så har jag något pirr i magen, hmm.. ;) I mitt huvud har jag härliga planer, en plan som ska utvecklas till ett projekt som sedan ska utvecklas till.. det får ni veta senare, hemlighetsfull som vanligt.
Tror detta år kan bli riktigt grymt, även om jag inte är så välmående så tänker jag inte låta det förstöra resten av mitt liv. Tänker le åt livet som jag är så tacksam att jag har, tänker skratta bort alla mindre trevliga och falska människor i min omgivning. Jag tänker sprida massor av pepp, glädje, ett bländande leende och mycket skratt, alla mår bäst så.
Det finns så mycket jag vill göra, utforska, dela med mig av- Inte bara min story utan så mycket mer. Jag vill klara av så mycket som möjligt och bara leeeeva MEN ett steg i taget, realistiska mål. Lilla tösen jag, går på en tunn tunn lina och jag vet hur lätt jag kan falla. Det gäller att finna en bra balans och lära känna sig själv och inte pressa sig för hårt som jag lätt kan göra. Som sagt ett steg i taget, ska inte ha förbråttom- På ett eller annat sett så kommer det bli något bra ut av allt, mitt liv, min vardag. Jag ska göra mitt bästa, ska ta mig igenom detta på ett eller annat sett.. ENSAM MEN STARK.
12 mars outfit
Fördriver resan med...
Outfit to school; Sneak peak
Good ”morning”! Efter en kort sömn och en näringsrik frukost (smoothie) så är jag äntligen vaken. Ska snart bege mig mot bussen och därefter ta pendeln in till Sthml för att möta upp min fina vän My så ska vi till skolan. Har redovisning idag, pepp eller inte, snarare begrav mig. Är inte nervös, bara inte redo.
Hur som helst, här får ni en sneak peak på outfiten och dem skorna jag bär till outfiten idag. Jösses skorna dem är så fula men så otroligt bekväma!!
Nåja... bussen väntar inte måste kila men hoppas ni får en härlig dag. ♥
Shame on me
Shame on me, sitter här & kör sista minuten plugg med en hel del saker som bör vara klar innan midnatt eller morgon bitti. Gash har 3 prov denna vecka, observera JAG har klasskamrater. Har inte ens börjat plugga på de, egentligen ganska enkla- det handlar om djur och för min del så sätter sig sånt lätt på minnet.
Hursom helt super glad att ni kommenterar, kikar in här trots att det inte finns mycket att läsa- men studierna först som min mor lärt mig, haha. Aja tänkte slänga in i detta inlägg 5 saker om mig själv..
1. Jag är nog den sämsta på att svara på sms och på samtal, jag gillar inte mobiler. Så otroligt störiga och svåra att ha koll på. Jag var besatt av min phone förut men nu typ de värsta jag vet, haha.
2. Jag är allergisk mot pälsdjur egentligen..
3. Jag gillar inte att äta
5. Jag hatar att bada/ simma, speciellt med "skolan". Kom undan i grundskolan och hoppar över nu i gymnaiset dessa lektioner; Jag kan simma men jag och vatten funkar inte ihop om dvs inte är semester och vännerna vill dra till stranden. Men jag hatar inte bara sjöatten utan även kranvatten dricker sällan de så nu vet ni.
Så jäkla fräääänt
Vad ska jag förvänta mig
Hemskt mycket hej, här sitter jag i soffan i min blåa mjukisdress stressad över livet men endå så la glá. Imorgon tänker jag sätta igång med träningen igen, har varit så förväntanfull blandad med ångest för att jag varit sjuk och inte kunnat följa schemat som jag ska, men shit happens, right?
Denna helg blandad med sorg & ilska blev rätt bra endå, vad ska jag förvänta mig, nothing. Så mysigt att Minna var här även om jag var mycket på ett annat håll och humöret inte var på topp, men ska man tacka o vara glá när någon som själv gjort en talar om för en att dem inte vill ha en och hur misslyckad och störd man är? Det var tacken för allt. Men jaja life goes on, man ska inte fästa sig vid blodsband. Vet inte hur ska jag förhålla mig längre..
Ska spendera kvällen med plugg och avsnitt av bästa Grynet, tröttnar aldrig, förblir förebilden och idolen, haha.
Yes you got to be strong and be all the best you can
Ta det med en nypa salt, snälla
"Men herregud E vad är det du sitter & skriver" - "Du måste ju vara sjuk" - "Men snälla unge"- "Hallå.." - "Totalt misslyckad"- " E förfan.." - "Så där får du inte skriva"
// Jag är redbulliserad, flyr med undanflykter; Welcome to my life.. E
Är jag seriös eller inte? INGEN SOM VET...
Redbulliserad
Sitter nu och myser med min redbull och umgås med Minna och Manda, för 1 år sen kunde jag inte dricka det och idag är jag redbulliserad som jag kallar det. Tänk vad saker kan ändrats, haha. Hoppas ni alla får en kanoners dag! ♥
Ps. Jag är hellre redbulliserad än alkoliserad, right? ;)
Jag förstår precis hur du känner – Nej du har ingen jävla aning
”Jag är min egen familj” är ett uttryck som jag allt mer vänds till. Jag har blivit sviken, lämnad, sparkad, slagen, spottad mm- listan är lång. Men jag står här i dag, vissa dagar starkare och andra svagare. Varje dag kämpar jag för min överlevnad, att finna en trygghet och en plats med lugn och ro.
Mitt liv är/ har verkligen varit helt sinnes sjukt, men idag kändes de som jag växte otroligt mycket- Jag gjorde något som jag aldrig trott jag skulle göra, jag överraskade mig själv. Jag tog modet, pushade mig själv och tog ett stort steg.
Jag lever från dag till dag, orkar inte längre planera saker i minsta detalj. För jag kan aldrig veta vad som händer på vägen, mycket kan ändras. Bara för att jag känner mig stabilare än igår så betyder det inte att jag är de imorgon.
Jag har inte bara många gånger tänkt på att lämna, utan jag har varit nära. I dem tuffaste dagarna när man grubblar extra mycket och allting bara snurrar, när vännerna kommer in, drogerna, alkoholen och allt; då är det inte lätt.
Så många vänner som valt drogerna, alkoholen, livet på gatan eller andra sidan, jag kunde lika gärna vara en av dem. Så många gånger jag flummat i miljöerna, blivit erbjuden, förföljd, frågat mig själv: ska jag? En så länge, jag har klarat mig rätt bra, hyfsat.. Jag menar de kunde ha varit värre. Jag är fullt medveten om vad som händer, jag vet konsekvenserna, jag har koll men ändå lockas man när allting sviktar och vänder ner. Men jag är stolt över mig själv, ensam men stark.
Alltså det hade varit konstigt om jag kommit undan och klarat mig ur allt utan men för livet, jag är ingen superhero även om jag trott de ibland. Men ärren visar bara på att jag också är mänsklig, att jag för en gångs skull krypit ut mitt iskalla skal.
Så mycket problem jag slängs omkring i, så mycket jag får vara med om som jag inte ska behöva. Jag vet att jag är stark men jag vet att jag även har dagarna då jag är riktigt svag, så ostabil att jag nästan kan gå med på vad som helst och de är dem dagarna som är farliga.
Men jag har förövrigt koll på livet, går inte härifrån precis smärtfritt men jag menar det funkar. Många tror att jag skäms. Men varför skulle jag? Inte precis så att jag valde att hamna här.. Det som leder mig till att fortsätta det är alla smällar och jag är nyfiken på framtiden. Jag har mål som jag måste klara av, jag har mina drömmar även om jag lagt dem på sidan den sista tiden men dem finns ändå alltid där i bagaget.
Jag har så mycket, lixom inte bara dem där ”tonårs” problemen som alla går igenom när man växer utan så mycket mer. Jag vet inte vem jag är, men jag vet vem jag inte är. Jag är inte längre säker på någonting, men jag vet ensak- för den ni tror att jag är, de inte jag. Jag tänker inte göra det här, jag tänker inte lyssna till alla andra. Jag tänker inte ta mer ansvar för jag orkar inte det- jag är för ung, det är så mycket jag inte vet, så mycket jag inte känt, så många saker jag vill göra, borde göra, massor av fel, jag borde göra mer fel. Ingen kan veta hur någon annan känner, men man kan visa att man bryr sig och det betyder allt för mig nu i allt mitt tvekande och snurrande.
Jag tänker klara det här, jag tänker göra det. Ni kan inte säga att Ni vet hur det känns.
Ni känner inte mig, jag känner inte er.
För ingen känner samma sak.
Det är olika för alla.
Men man kan välja att bry sig. Det är skillnaden.Godmorgon
Vakna utan röst imorse, känner mig helt off. Höll på att svimma på vägen till skolan och har väl mått bättre.
pepp x1000
Hairday+ influensan
Från hår till onsdag så har jag blivit jätte hängig och alla i min närhet har influensa, var av en hamnade på sjukhus med 40 grader feber, lixom 40?!?! Jag som inte alls har något bra imunförsvar och är sjuk hela tiden, hur ska jag fixa detta?? Dagen var iaf skön och funkade, nu vill jag så gärna ta en springrund och gymma men eftersom att jag har gått blivit dålig igen med hosta, halsont mm så känns de som ett dumt val.. Nåja får se hur jag gör.. puss♥
Pink inspiration
Hi Miss Blue
Denna dag började sämst och sen blev den bättre när jag fick hänga några timmar med finaste vännen, höll på att missa bussen imorse, fick ett otrevligt samtal, fick ett annat dåligt besked, ont i munnen och hela världen känns kass. Haha oojj så mycket gnäll, men det är en sådan dag..
Förövrigt ska jag träna, PLUGGA och träna.. Trevlig tisdag läsare! :)
Love my sweather
Shred day 4 level 1
Har precis kört ett pass, men alltså detta går segt.. Jag vill så gärna se resultat men inget kommer med stress, ska bara köra i min takt och så kommer resultaten när dem kommer. Ska se om ytterligare med dieten för att ändra om, ska även få in mer löpning- Det är viktigt att kombinera!
Till sommaren/ höstterminen har jag som sagt funderat på att hoppa in i något fridrotts lag, jag är ju trots allt en tävlings människa och att dessutom träna med andra kan göra mycket. Jag hör hemma på löparbanan, jag älskar att springa och vill så gärna komma tillbaka!!
Ibland vill jag bara ge upp allt och gömma mig under täcket, men BIG NO. Hur som helst nu blir det duschen och därefter ett stort glas vatten, en smoothie & en halv banan.
Humura
Humöret är inte på topp, men ska snart göra lite nytta och bara åka in i min bubbla. Träna, städa och fixa smoothie! Har ni haft en bra dag?
Not to cool for school..
Godmorgon, allt bra? Själv sitter jag i skolan med My & tar de lungt. Jag börjar först vid 9 så ingen stress här inte, men glömde skåpnycklen hemma, bra jobbat! Hehe men får dela med My, shyrrans! Det var verkligen segt att kliva upp imorse, sov på tåget och allt.. trött tjej! Efter skolan blir det träning & träning!! Hoppas ni får en toppen dag! ♥
Ps. Ska jag köra på en frågestund?
Tagga till bruden
Har jag tagit mig hit där jag står idag trots livets motgångar och alla dramatiska händelser, fan att jag klarar dethär! Ett ynka jävla träningspass på en söndag. Nu är det bara att tagga till och göra ett nytt försök igen ikväll. Kanske de inte heller blir så bra men jag tänker ta mig igenom det, hellre ett halvdant pass än att skippa det helt. Jag ska göra mitt bästa men tills dess ska jag slå mig ner med plugget som är mig hack i häl.
+poäng
Maten är helt okej, blåbären är inte så goda men imorgon kör jag nog på en omelett och smoothie till frukost. Mår rätt illa, är egentligen inte hungrig men måste få till rutinerna nu när man tränar. Jag ska sitta och plugga en timme och sen kör jag i gång med shred, 3 dagen idag!!
BULLYING
Jag har varit med om en hel del, allt började nog i trean/fyran i lågstadiet, jag har alltid varit den här tjejen som har haft sin egna stil, trott på sig själv till 110% och alltid haft folk som hatat mig. Jag har varit mobbad i ca 12 år, snart 13.
Som sagt, allt började i trean eller fyran av lågstadiet. Det var så folk började kalla mig för fula ord, för både det ena och det andra, jag blev slagen, misshandlad rent ut sagt. Jag har aldrig haft en ända vän, någon som man kan träffa, prata och bara vara med utan några krav på hur man ska se ut och vara osv. Jag har alltid varit ensam, precis som nu. Dessa slagen oc orden, och misshandlen har förföljt mig i 12 år om inte mer. Och det har satt sina djupa sår i mitt hjärta, själ och inuti min kropp. Jag tappade självförtroendet på grund av allting alla andra sa och så. Till slut så vägrade jag att gå till skolan ( detta var typ i femman) jag satt hemma ett helt jäkla år från skolan och isolerade mig från allting, omvärlden helt enkelt. Och ingen märkte att jag var borta, ingen såg att jag inte dök upp på ett år och det gör så jäkla ont i mig nu när jag tänker efter, var jag verkligen så osynlig? Mobbningen och allting fortsatta, slagen och sparkarna blev hårdare, jag var livrädd för att gå ut, för att gå till skolan. ( detta pågick ett tag?.. Åren gick och nu skulle jag börja gymnasiet, Det funkade den första månaden typ, sen brast allting åt helvete igen. slagen, orden, sparkarna, allting kom tillbaka. Folk spottade på mig, knuffade in mig i skåp, blev nedknuffad från en stentrappa i skolan av typ 10tal killar.. Det var då jag beslutade att lägga ner skolan helt. Så på grund av mobbningen så kunde jag inte gå klart gymnasiet..
Jag har även fått "diagnosen" Socialfobi, och jag har den starka versionen av det tyvärr. Jag har inga vänner och klarar inte av att gå i skolan, jobba eller ens gå och handla själv. Och allt det är på grund av mobbningen, och det suger ganska hårt.
Så idag just nu, går jag hos psyket typ 1-2 gånger i veckan för att bearbeta precis allting som har hänt i mitt liv. Jag skriver även mycket om det i min blogg bara för att jag vill stoppa mobbningen som finns i skolan, på jobb osv. Under alla dessa år så har jag även haft starka självmordstankar, och även förlorat min "bror" i självmord.
För mig har livet aldrig varit lätt, jag har aldrig kunnat se livet som en bra sak. Men jag antar, att det bästa är att jag har kämpat och kämpat, och nu står jag här och jobbar på att få mitt liv tillbaka.
Detta var en text av en 19 årig tjej vid namn Madeliene som berätta om sitt liv som offer för mobbare. Jag tycker det rent ut sagt är förjävligt att de ska behöva gå så många år utan att någon gör något. För att komma till hennes blogg så klickar ni HÄÄÄÄÄR!
Madeliene “You don't need anybody to tell you who you are or what you are. You are what you are!”
― John Lennon
(Bild lånad från weheartit)
Eating disorder
Sedan i somras haft bullemi som sedan även utvecklades till anorexia. Jag gick ner från 53 till 36 på ca tre månader. I början drog jag endast ner på maten, vilket jag nu känner att jag inte alls borde gjort, varje dag blev det mindre och mindre portioner. Till slut blev det inget alls, jag blev beroende att helatiden kolla min vikt, man kände sig så lätt, så skör, så fri, en oslagbar känsla. Älskade speglar och att se hur mina ben stack ut, kom flera gånger på mig att stå och klappa min kropp framför spegeln, kände mig så fin. Dock finns det ju även en baksida, för jämt och ständigt, kände jag mig trött och svag, svårt att koncentrera sig, min mens slutade, riktigt rädd blev jag för tappande av hår, samt få ytterligare kroppsbehåring som man kan drabbas av. Jag blev akutinlagd för dropp på grund av brist på olika kroppssalter, mitt hjärta höll på att stanna. Lite senare inlagd på psyket i Örebro, under några veckors tid.
Den hemskaste tiden i mitt liv, bli behandlad som en marionettdocka, inlåst i en lokal utan tillgång att gå ut, bestämda tider för toalett besök. Under hela tiden har jag vetat om att det är fel, men det känns ju så bra.. har alltid velat vara smal.. när jag äntligen blev det kändes det som om alla bara ville förstöra för mig, kände en orättvisa, varför ska andra få vara fria och göra som de vill, när jag själv inte får det? Jo för att jag blivit en fara för mitt egna liv. Just nu kan jag inte säga att jag är frisk, sedan tiden jag blev utskriven har jag ständigt spytt varje dag, spyr upp allt jag får i mig, ännu en gång har min mens slutat vilket betyder att jag är påväg åt samma håll igen. Blodprov, plus, blodtryck, vikt måste jag ständigt kolla varje vecka, en gång i månaden åker jag upp till ätstörningskliniken i Örebro.
Som de flesta vet om är jag en perfektionist, noggrann, älskar att hålla på med idrott och dans, min passion om man ska kalla detta för något, jag blev utesluten från både dansen och idrotten, kände att jag ville dö, fanns inget som kunde hålla mig kvar på fötter, de hade ju tagit ifrån mig mina vingar, hur skulle jag då kunna flyga? Såg fram emot flera aktiviteter som exempelvis en volleybollturnering, samt säffsen-resa, dock blev detta struket för min del i sista minuten, blev besviken, många tårar spilldes på grund av det.
Har nu blivit godkänd att få vara med på idrotten, samt att jag nu på måndag tänker sätta igång med dansandet igen, mina normala träningsbeteenden, har även länge funderat på att börja gymma, dock är inte det aktuellt för min del.. Eftersom att jag är på väg tillbaka till det gamla, det dåliga, riskerar jag nu, igen att bli inlagd, dock under en längre tid. Något jag inte alls vill, för min del vet jag att detta inte kommer gå över, men det gäller ju inte alla.. Det hemskaste är ändå att jag accepterat detta, att jag tänker klara mig så gott det går till det är över..
Detta var en text av en 16 årig tjej vid namn Filippa, jag är så glad att hon delade med sig av detta till mig och till er läsare. Hon har även skrivet en novell utifrån henne själv och hon fick ett A på novellen, samt gick vidare med i lilla nobell om intresse finns. Klicka HÄÄÄÄR för att läsa den!!!
FILIPPA , du ska veta att du inte är ensam om detta. Finns inget att skämmas för, fler i världen känner precis som du men..
(Bild lånad från weheartit)
Grillen är i gång
Grillen är igång och mammas boyfriends vänner har kommit över på go middag! Jag är ny duschad och fixad & ska börja fixa story inläggen! Kram♥
Day 2 level 1 shred
I have done it again, haha sån träningsvärk från passet igår men jag fortsätter mitt race. Mamma tycker jag borde coola ner men man ska följa detta i 30 dagar och sen utvärdera och de tänker jag hålla. Passen är tunga men efteråt som nu är de så jäkla sköööönt! Under båda passen har jag velat dööö, så jobbiga men jag gör framsteg. Vill ni veta mer om träningen? Ska jag slänga in motivation & tips? Vill ni hänga på resan?
Detta kommer vara bland dem jobbigaste 30 dagarna i mitt liv, men så värda i slutändan. Framgångarna med maten står still, glömmer bort att äta mm.. Men pressade i mig ett glas vatten nu efter och en banan så det är något även om jag vill spy pga smärtan efter passet, haha.
Weheartit
CyberBully
Jag har själv sett filmen, jag grät under filmen, den berör!
Saturday morning
About me..
Ska ni med?
Blir så stolt och glaaaad
Ägnar kvällen åt godingarna
Hello, under dagen har jag fixat mig & tagit en tripp till min kära by Bålsta för att handla lite nödvändigheter så man överlever här i skogen. ;) Blev lite människo mat, hundmat, ny kattlåda till Sotis, lite leksaker till djuren mm.. Jag erbjöds festande ikväll vilket låg på toppen ett tag men sedan var de som om blixten slog ned i mitt huvud och jag ändrade mig. Ägnar kvällen till att plugga & lyssna på godingarna John Lennon och Tomas Dileva!!
FRIDAY
1:a dagen på shred
Frukost- Havregrynsgröt & bär
Rock this friday
